Budget 2023 – Centerns anföranden

Om några månader går vår värld in på sitt fjärde år av kris. Åland är inte undantaget. Det är vår, landskapsregeringen och lagtingets, uppgift att se till att vårt samhälle fortsättningsvis fungerar. Och i något skede kommer vi att återgå till något som kan beskrivas som normalläge igen.

Men under tiden ska vi sköta Åland på ett fungerande sätt. Vi ska se till att våra invånare klarar sin vardag, att god utbildning och sjukvård finns, att våra företag överlever samt att det offentliga Åland fortsättningsvis har finanserna i skick. Förslaget till Ålands budget för år 2023 visar på stabilitet och på viljan att förbättra och förändra.

Herr talman, bästa lagting och åhörare.

Jag kommer i mitt anförande att berätta om satsningar, om utmaningar, om skatter, om likviditet och lån. Jag kommer att lyfta vissa områden. Mina ministerkollegor kommer att berätta om sina områden.

Men först några ord om innevarande år, så här långt med tonvikt på de offentliga finanserna. Utgångsläget för budget 2022 var ett underskott på dryga 11 miljoner. Sedan dess har det tillkommit runt 2 miljoner netto i kostnader i tilläggsbudgetar. Så småningom är det dags för nästa tilläggsbudget och där kan vi förvänta oss äskanden som grundar sig på högre kostnader för exempelvis bunker, samtidigt kommer kostnadsregleringen för covidkostnader 2020 om 17,5 miljoner som intäkt. Det är vanskligt att sia om hur året slutar redan nu men troligtvis blir underskottet lägre än i grundbudgeten. Glädjande är att det nya skattesystemet för året 2021 beräknas ge runt 18 miljoner mera i skatteintäkter jämfört med det gamla. Här vill jag rikta ett stort tack för de tidigare regeringarna som idogt jobbade fram detta.

Nuläget

Jag tror de flesta av oss tagit del av dels ÅSUBs senaste konjunkturrapport men även av övriga rapporter från vår omvärld. Det så kallade konsumentförtroendeindexet som ÅSUB tagit fram visar på en oro bland hushållen. Hushållens köpkraft förväntas försvagas. Ansökningar om bygglov visar en nedgående trend. Dock är prognosen för arbetslösheten är god och visar på 4% arbetslöshet nästa år. Inflationen bromsar och blir 4% för året. Inflyttningsnettot är positivt.

I detta läge behöver finanspolitiken vara stabil. Allt för hårda åtstramningar blir kontraproduktiva och samtidigt är det inte läge för stora kostnadsdrivande projekt. Lånefinansiering för drift ska alltid undvikas. Lånefinansiering för att minska driftskostnaderna tror jag vi alla är positiva till.

Budgetförslag 2023

För att underlätta för våra invånare kommer grundavdraget att utökas rejält nästa år. Enkelt förklarat fungerar grundavdraget, som är på 3 500 euro, så att det idag fasas ut när förvärvsinkomsterna närmar sig 23 000 euro. Grundavdraget föreslås utökas 2023 så att utfasningen sker först vid en förvärvsinkomst på runt 45 000 euro. Detta betyder att framför allt låg och medelinkomsttagare får mera pengar i handen. Har du idag en nettoförvärvsinkomst på säg 25 000 euro får du inget grundavdrag. Som ett exempel: En familj där paret har varsin nettoförvärvsinkomst på 25 000 euro får närmare 500 euro

mera kvar i handen av lönen. Denna förändring av grundavdraget gör skillnad på riktigt. Grundavdraget görs i den kommunala beskattningen vilket innebär att kommunernas skatteintäkter påverkas och därför föreslås det att landskapet kompenserar skattebortfallet. En budgetlag runt grundavdraget kommer inom kort att ligga på lagtingets bord.

Resekostnadsavdraget är fortsättningsvis på 30 c per kilometer. Även här sker en kompensation för kommunernas skattebortfall.

För de med exceptionellt höga elräkningar finns möjlighet till ett hushållsavdrag för perioden jan-april. Det här är ett avdrag som i första hand görs mot statsbeskattningen men om denna inte räcker till så görs resterande avdrag från den kommunala beskattningen, så här föreslås en anpassning i vår kommunalskattelag att göras. För de med höga elräkningar men som inte har möjlighet till avdrag i beskattningen så kommer ett särskilt stöd att finnas. Elstödet finansieras av staten.

Vi förslår ett anslag på 1 miljon för Dånösundsbron, bron som är i kommunal ägo är i slutskedet av sin livslängd. Totalt kommer en ny bro att kosta närmare 4 miljoner så en begäran om fullmakt finns anknuten.

Som alla andra så drabbas landskapet av det höga kostnadsläget. Vi märker det på bunker som beräknas vara på en väsentligt högre nivå nästa år (3 miljoner), vi märker det på de avtal landskapet har som ofta är knutna till index, materialpris som ökat – allt från läkemedel till asfalt. Vi märker detta på ökade pensionskostnader, i avtalsförhandlingar. I rådande läge behöver i även ta höjd för räntor gällande våra räntestödslån.

Som många, helt korrekt, reagerat på är ökningen av antal årsverken. Ökningen är närmare 40. Ett antal nya tjänster föreslås inrättas under nästa år. Ändå har landskapsregeringen backat ett stort antal äskanden om nya tjänster. En utredning om ökningen av tjänster är skickad till gruppledarna, så jag uppehåller mig inte desto mer vid detta.

Anslaget för arbetslöshetsersättningar sjunker rejält. Vid budgetprocessen för 2022 var arbetslöshetssiffran hög och det togs höjd för en hög arbetslöshet. Redan under innevarande år har medel kunnat omfördelas därifrån. Dock räknar man med en något högre arbetslöshet än nivån innan pandemin.

Inom byggnadsrelaterade stöd finns reparationsstöd för pensionärer (100) och utfasning av oljepannor (150)

Främjande av hållbar energiomställning innehåller förutom investeringsstöd till större solcellsanläggningar (finansieras med resiliensmedel), 660k som stöd till företag som går in för ökad användning av förnybar energi (solcellspaneler), utfasning av oljepannor, stöda snabbladdning av elfordon på strategiska platser samt minskad resursanvändning inom företagets produktionsprocesser.

Utvecklings- och hållbarhetsagendan är idag en naturlig del av både budget och årsredovisning. Mål och åtgärder kan studeras i bilaga till budgetförslaget.

Reformer

Budgetförslag 2023 innehåller ett antal förslag till förändringar.

· Finanspolitiska ramverket. En omorganisering av finansavdelningen inleddes redan innevarande år för att skapa förutsättningar för ramverket. Ytterligare förstärkning begärs i budgeten för att anpassa system samt uppföljning och analys. Ett finansiellt ramverk betyder inte per automatik att man når en budget i balans, men ramverket är ett viktigt verktyg.

· Runt havsbaserad vindkraft pågår ett omfattande och prioriterat arbete där resursförstärkning finns på ett antal områden. Intäktsmodellen är en viktig faktor.

· PAF medel; här finns en skrivning om att utreda förutsättningar och konsekvenser att ändra inkomsthanteringen av utdelningen från PAF. Detta inbegriper att samtidigt utforma ett regelverk för att säkerställa att tilldelningen till tredje sektorn kan vidmakthållas.

· Satsning på attraktionskraft. Här föreslås ett tvåårigt projekt.

· Sammanföra små myndigheter till en myndighet för att minska sårbarhet och hitta samordningsvinster.

· Satsningar på vattenåtgärder finns under ett antal moment

· Utveckling inom äldreomsorg

· Utbildningsväsende; omsorgsassistenter

· Digitalisering

· Under reserveringar finns närmare 4 miljoner som i ett senare skede kan användas för vattenåtgärder, it-demokrati samt äldrevård.

Kommuner

Som jag nämnde tidigare så höjs grundavdraget rejält och det innebär att de kommunala skatteintäkterna minskar. Det ökade grundavdraget beräknas i första steget minska de kommunala skatteintäkterna med ytterligare 3 miljoner. Därför föreslår nu LR att kommunerna kompenseras med 70% av det skattebortfall som grundar sig på grundavdraget men även på resekostnadsavdraget. Kompensationen beräknas uppgå till totalt 5 miljoner.

Eftersom nu LR föreslår kompensationer till kommunerna som i praktiken betyder att kommunernas ekonomi förbättras med runt 2 miljoner görs ingen förändring i form av extra laddning i landskapsandelssystemet. Det finns en rättvisa i kompensationerna då de de facto ersätter kommunerna för verkligt skattebortfall.

En översyn av landskapsandelarna är gjord och slutrapporten är under bearbetning. Synpunkterna från referensgrupperna samt styrgruppen tas med till den utvärdering som planeras starta upp under 2023. Utvärderingen är ett stort projekt och färdigställs troligtvis först under år 2024.

Volymen av landskapsandelarna förändras dock på två sätt, dels genom den extra justeringen av basbelopp samt dels av indexjusteringar. Totalt handlar detta om drygt 2 miljoner.

Finansieringen

År 2023 är det första året då sk skattepucklar inte längre finns. Både avräkningen (0,47) samt skatteavräkningen baserar sig på Ålandsdelegationens beslut. Därtill finns ett preliminärt belopp på 12,5 miljoner som rör den slutliga skatteavräkningen för år 2021. Fördelningen av samfundsskatter mellan landskapet och kommuner förändras i och med SOTE-reformen. Skatter som tidigare gått till kommunerna kommer nu via avräkningen till landskapet. För att eliminera detta så transfererar landskapet dessa skattemedel vidare till kommunerna. Ett lagförslag ligger på ert bord. Lotteriskatten är fortsättningsvis sänkt vilket påverkar skatteavräkningen. Enligt överenskommelse så transfererar PAF ett belopp som motsvarar skattesänkningen till LR.

Från Fastighetsverket lyfts 4,5 miljoner euro, vilket är lägre än åren innan. Fastighetsverkets driftskostnader ökar men någon indexjustering av internhyrorna görs ej för år 2023.

De finansiella posterna beräknas öka något vilket beror på att vi nu räknar med ränteintäkter på disponibla medel.

Investeringar

Drygt 22 miljoner euro beräknas investeringarna uppgå till. Här kan nämnas:

· Fortsatt kapitalisering av Kraftnät Åland 400 000

· Naturvård 300 000 (fastighetsväxling, stärka frivilligt ägande, benchmarking för att vägleda hur man skyddar områden i andra delar av EU)

· Fartygs och färjeinvesteringar 1,5 miljoner. Två linfärjepropelleraggregat

· Infrastrukturinvesteringar 17,6 miljoner samt tidigare reservationsmedel. Väginvesteringar 6 miljoner. Broutbytesprogram samt hamnar resterande.

· Inom projekt fast förbindelse till Föglö föreslås en förstudie inklusive geotekniska och geologiska undersökningar i syfte att kartlägga förutsättningarna för projektets genomförande. För arbetet föreslås ett anslag om euro 500 000. Materialet ska även ligga till grund för en ansökan om extra anslag. Och detta förfarande är helt naturligt, ett projekt oavsett vilket börjar med en förstudie.

Likviditet

Likviditeten följs upp med två veckors mellanrum. Målet är att så småningom inte bra följa upp pengarna på kontot utan även ha en likviditetsplanering och analys samt delårsrapportering. Under innevarande år har likviditeten pendlar mellan 40-50 miljoner för att under hösten förstärkas. Vid årsskiftet räknar vi med att ha en likviditet runt 65 miljoner inklusive ÅHS och Fastighetsverket. Baserat på budgetförslaget är bedömningen att likviditeten vid årsskiftet 2023/2024 är runt 60 miljoner. Något internlån mellan LR och Fastighetsverket finns inte per idag och torde ej uppstå under nästa år.

Resultatet

Budgetförslaget för år 2021 visade ett underskott på närmare 20 miljoner och budgetförslaget för 2022 ett underskott på 11 miljoner. Budgetförslaget 2023 uppvisar ett underskott på just under 19 miljoner.

Årsbidraget ligger på nära 11 miljoner. Avskrivningarna är väsentligt högre är tidigare år vilket beror på att avskrivningar tillkommit på Fedjefjord, Ålarm samt på sedvanliga investeringar i infrastruktur (vägar, broar, kajer).

Summering:

Finns det något i budgetförslagets presentation som kunde förbättras i framtiden. Ja absolut, texterna kunde gott kortas ner, avskrivningar kunde föras ut på avdelningarna. Koncerntänket kan utvecklas. Tablån för årsverken kunde utvecklas. Olika anslagstyper kunde ses över.

Men det stora arbetet är att förbättra budgetprocessen så att det finns stöd i form av mellanrapporter, analyser och prognoser. Tillräckliga resurser har länge saknats men nu går vi in för att rätta till detta.

Vad kan man då anse om budgetförslaget för 2023. Borde man ha gått in för att spara mer, minska kostnader etc. Dessa frågor har självklart funnits med under hela budgetprocessen. Men svaret är nej, vi har nu hanterat 2 år med corona samt därefter nästan 1 år med följderna av kriget. Detta påverkar alla på något sätt. Som jag sade i min inledning; vi kommer förr eller senare att på nytt uppleva en normal tid. När vi kommer dit har vår uppgift dels varit att få vårt samhälle att fungera under de exceptionella åren, dels att vi samtidigt klarat av att utveckla och förbättra Åland. Budgetförslag 2023 tar ett antal tydliga steg i denna riktning.

Jag vill framföra ett stort tack till finanschef Conny Nyholm och hans team Robert Lindblom samt Björn Snis.

Tack.

Centerns lagtingsgrupp står enade bakom denna budget. Vi är mycket nöjda med den och menar att ett samhälle som inte vågar investera och satsa är dömt att förtvina. Vi är valda att leda för att vi erbjuder och skapar framtidstro för hela Åland och vi är stolta att efter några års ovisshet, till följd av orsaker vi inte kunnat påverka, nu kan lyfta sådana frågor som är till nytta för hela Åland, som stärker jämställdheten och slår vakt om den trygghet vi aldrig tummat på. Denna budget är trygghet och framtid i ett och samma paket.
Definitionen på ett friskt samhälle är att alltid vilja framåt, försöka mer, växa och framför allt, skapa grogrund för alla som bor och verkar, som håller på med en massa saker, som vi säger på Åland.

Åland är resultatet av medborgare som aldrig ledsnar på att försöka, som vägrar ge upp och som aktivt söker vägar framåt. Ålänningarna har över tid visat prov på just detta och trots motgångar och utmaningar har vi tillsammans vuxit och blivit fler. Under de snart tolv år som jag haft förmånen att sitta i detta lagting har Ålands befolkning vuxit med tvåtusen personer, alla sådana som på olika sätt har bidragit till välfärden, tryggheten, mångfalden och framtiden. Vi som bor här i dag sköter över 2.800 företag vilket är hundratals fler än för tolv år sedan. Det är positivt och nödvändigt, sist och slutligen är det dessa företag som skapar skatteintäkterna som håller igång samhället. Detta är av särskilt stor betydelse i dag när vi lever under ett nytt ekonomiskt system som i högre grad än tidigare belönar flit och lönsamma investeringsbeslut. Utanför detta parlament finns ett friskt och flitigt samhälle som andas framtidstro. Centern är ett företagarvänligt parti som jobbar för ansvarskännande samhällsutveckling och drivs av viljan att lyckas i högre grad än rädsla för att misslyckas. Det enklaste som finns här i världen är att säga nej, det svåra är att säga ja och just därför är det det vi gör. Vi säger ja till ett ännu starkare och större Åland.

Den budget som vi i dag hanterar ska ses mot ljuset av inte bara två års pandemi utan också av etthundra år av självstyrelse som på ett egensinnigt och framtidsorienterat sätt har byggt strukturer som över tid och oftast visat sig hållbara. Det ska vi fortsätta med och därför andas denna budget framtidstro och möjligheter för alla, överallt på Åland.

Vi applåderar förslaget om ett grundavdrag som ger mer pengar i den egna plånboken för alla de ålänningar som i sin vardag jobbar hårt och ser till att våra butiker har öppet, att verkstäderna levererar, att institutionerna står starka och att vi fortsätter hitta på nya saker samtidigt som vi sköter och utvecklar våra skolor och aldrig glömmer våra äldre. Centern vill att människor ska växa och fortsätta skapa tillväxt för oss alla.
Vi är också en garanti för att våra självstyrda kommuner ska ha resurser för att fortsätta leverera grundtrygghet och nödvändig service till sina medborgare. Vi höjer reseavdraget för att det ska vara möjligt att bo på en plats och jobba någon annanstans, vi gläds åt den låga arbetslösheten och vi är redo att fortsätta göra det möjligt och attraktivt att vidareutbilda sig. Vi gör gymnasieutbildningen i praktiken kostnadsfri och vi tar in betydande medel från Pafs överskott för att säkra kvaliteten på vårt vatten och mycket mer. Vi reformerar försiktigt för det är så livskraftiga samhällen växer, ingenting är lika dyrt som att ägna tid och pengar åt strukturella reformer som aldrig blir av. Vi lägger mer kraft på den nödvändiga digitaliseringen av vårt samhälle och vi är redo att jobba för att Åland ska bli ännu mer hållbart – ekonomiskt, socialt och miljömässigt, samtidigt som vi förädlar berättelsen om vårt landskap med målet att stärka attraktionskraften och göra att ännu fler vill flytta hit. I budgetförslaget finns också förslag till åtgärder för att förbättra hela den åländska äldreomsorgen och skapa organisationer där de sjukaste får hjälp. Vårt jordbruk är hårt pressat och det finns beredskap från samhällets sida att fortsätta utveckla våra primärnäringar med målet att stärka hela livsmedelsklustret, att göra det möjligt att investera i odlingar som förser oss själva och våra närmarknader med frisk mat, vi jobbar för bättre djurhållning och klokare skogsvård. Detta är insatser som inte bara kommer de närmast berörda till godo. Friskt lant- och vattenbruk är en förutsättning för hela Åland och något vi alla vinner på.

Centern är ett parti som vid sidan av det som händer i dag också håller blicken på framtiden. Vår värld är stadd i förändring vilket visar sig på många olika sätt men just nu mest i form av de globala krafter som kräver att mänsklighetens användning av fossila bränslen ska upphöra. Under de senaste åren har det bortom alla rimliga tvivel i vetenskaplig mening bevisats att människornas framfart på vår planet sker på ett sätt som närmast kan beskrivas som ett självskadebeteende. Vårt behov av energi tar kål på oss själva och det skapar möjligheter för Åland. Den storskaliga vindkraft som privata aktörer är redo att investera i är ett resultat av den havsplan som denna förvaltning tagit fram. Åland ligger mitt i Östersjön och har alla möjligheter att bli en resurs som tillgodoser både Finland och Sverige med grön energi från den vind som oftast blåser och som utgör vår största naturresurs. Ett förverkligande av detta gör i ett slag vår ytterskärgård till en viktig del för vårt framtida välstånd och överlevnad i form av arbetsplatser. Centern står stadigt bakom denna utveckling och därför finns också förslaget till utarrendering av havsområden med i budgeten för 2023 liksom tilläggsresurser till ÅMHM för att samhället inte ska bli en flaskhals när miljarder euro står på spel. Det handlar igen om att våga se framtiden och inte låta sig skrämmas till försiktighet, det handlar om att agera och likheterna med hur färjindustrin växte fram på 1950-talet är många. Då var skepticismen stor och få hade modet att se alla möjligheter som den nya industrin skulle bära med sig. I dag vet vi bättre. Tack vare färjorna mellan Sverige och Finland har Åland kunnat utveckla spelindustri, banking, IT-företag, försäkringsbolag och arbetsplatser som genererat de skatter med vars hjälp vi kunnat fortsätta investera i skolor, sjukvård, daghem och äldreomsorg – det är framtidssatsningar som bara varit möjliga genom att vi vågat fatta beslut. Ett annat bevis på detta är livsmedelsförädling i form av chipsindustri och grönsaksproduktion vilka både bidragit till en levande landsbygd och hundratals företag. Alla dessa är resultat av långsiktighet och mod att satsa när andra låtit bli.

Här vill jag för ett ögonblick rikta blicken tillbaka till 1937 då Färjsundsbron byggdes. I dag kan ingen tänka sig leva utan den men då det begav sig handlade det om en megasatsning för ett självstyre som ännu inte lämnat tonåren bakom sig. Den kostade i dagens penningvärde 42 miljoner euro vilket var oerhört mycket pengar. Dessutom var tiderna extremt oroliga med ett världskrig runt hörnet och synnerligen ostabil politisk verklighet i Finland. Det enkla hade då varit att stanna upp och vänta på bättre tider. Det modiga var att satsa. I teknisk mening var Färjsundsbron en av världens största och den intilliggande lilla tunneln var Finlands allra första. Man kan bara spekulera i hur diskussionen gick då men resultatet talar för sig själv och det kurage som den
tidens beslutsfattare visade upp hoppas jag vi kan matcha i dag. I budgetförslaget ingår därför 500.000 euro för att genomföra provborrningar med målet att mer exakt kunna uppskatta vad en fast förbindelse mellan Svinö och Degerby kan gå lös på i pengar räknat. Utan dessa provborrningar är det inte möjligt att göra en sådan uppskattning med någorlunda säkerhet. Vi vet från senaste val att ålänningarna med stor tydlighet sade ja till att ta reda på vad en tunnel som förenade fasta Åland med skärgården kunde kosta. Skälet är enkelt, ålänningarna vill liksom Centerns lagtingsgrupp göra hela Åland större och tryggare. Nu är tiden inne för att förverkliga detta. Med hjälp av bottenundersökningar som snävar in projektet är det möjligt att göra en mer exakt kostnadsuppskattning i dag för att sedan, givet resultatet, kunna gå vidare med projektet i form av extra anslagsansökningar. Att bygga en tunnel är ett stort projekt men belöningen är enligt vår mening större, det är en investering som minskar på vårt miljöavtryck och ökar våra möjligheter i framtiden. Den skulle göra hela Åland större och skapa helt andra förutsättningar för resten av skärgården och hela det åländska näringslivet. När hamnen på östra Föglö står klar har vi förkortat vägen till Finland och förbättrat kommunikationsmöjligheterna till den övriga skärgården. Stenmassorna från tunnelbygget kommer väl till pass för andra byggprojekt, som till exempel den storskaliga vindkraften i ytterskärgården. Genom att förbättra infrastrukturen skapar vi möjligheter för alla och därför anser Centern att detta är betydelsefullt, ett samhälle måste våga investera och särskilt när det råder lågkonjunktur, ett tunnelbygge skulle skapa möjligheter för hela vårt framtida näringsliv och tillsammans med den storskaliga vindkraften vara en lika viktig del av vår framtid som färjtrafiken och chipsfabriken varit. En tunnel skulle sänka våra utsläpp radikalt och skapa en helt ny fossilfri framtid i skärgården, vindkraften kan ge oss nya arbetsplatser
och allt detta samtidigt som vi hjälper världen att bli kvitt de växthusgaser som är ett konkret hot mot mänskligheten.
——————————————————
Centern anser att hela Åland ska leva och vi är redo att investera i vår gemensamma framtid och det får mig att vilja citera Bob Dylan som inte bara vunnit Nobelpriset i litteratur utan som också gjort sig känd som en kämpe, i alla avseenden. Han sjunger om det värsta som kan hända en människa och uttrycker det vackert: ”Hes not busy being born, is busy dying.” Med det menar Dylan att vi i högre grad borde ägna oss åt att leva istället för att dö och tydligare än så kan inte Centerns samhällsfilosofi förklaras.

Jag kommer i mitt budgetanförande att ta upp lite om landskapets ägarstyrning, kommunernas ekonomiska situation samt om aktuella energi- och infrastrukturfrågor.

Men först alltså finansavdelningens förvaltningspolitiska mål om tydlig ägarstyrning.
Det är bra att landskapsregeringen går in för att förtydliga ägardialogen med Fastighetsverket. Fastighetsverket är en tämligen ung verksamhet som strävar till att samverka med sina samarbetspartners. Dvs sina hyresgäster. Dessa hyresgäster är landskapets egna verksamheter och underlydande myndigheter. Det faller sej därför naturligt att nu, efter några års inkörning och drifterfarenheter, att landskapsregeringen i all välmening utvärderar Fastighetsverkets roll och organisation.

Det handlar om en för landskapet viktig operativ verksamhet som är betjänt av tydliga ägardialoger för att så effektivt som möjligt lyckas förvalta och reinvestera det insamlade kapitalet. Pengar som i den löpande verksamheten kommer från avtalade hyresinbetalningar.

Sen lite om landskapsandelarna och kommunerna. Det är viktigt att landskapsandelsystemet regelbundet utvärderas och revideras. Finansministern redogjorde ingående i sin budgetpresentation för kompensationerna till kommunerna för bortfallet av skatteintäkter. Dessa kompensationer är välmotiverade och viktiga. Det är tydligt att kommunernas ekonomi har försvagats betydligt sedan år 2018 till följd av bl a ändringar i landskapsandelssystemet och ny lagstiftning. Denna ekonomiska realitet återspeglas i de pågående kommunindelningsutredningarna. Det nuvarande systemet för tilldelning av landskapsandelar och kommunernas kostnadsnivåer till de olika kommunalförbunden – har sammantaget i grunden en uppbyggnad som inte direkt gynnar ett samgående mellan två kommuner som t ex Lemland och Lumparland. Som kort

bakgrundsfakta kan jag säga att dessa två grannkommuner redan har ett långt utvecklat samarbete. De har sedan 2012 gemensam verksamhet inom byggnads- och miljösektorn samt tekniska sektorn. De båda kommunerna har även en gemensam byggnadsordning och en gemensam byggnads- och miljönämnd samt en gemensam ledning för barnomsorgen och äldreomsorgen. Om det nu de facto inte löser alla problemen genom att slå ihop de båda kommunerna till en kommun – vad kunde då vara nästa steg i en effektivering? Min slutsats och erfarenhet efter många år inom kommunpolitiken blir att värdkommunmodellen känns som mer intressant för kommunerna. Åtminstone som en tillämpbar dellösning.

Då går jag över till energi- och infrastrukturfrågorna. Under år 2022 så startade Energikommissionen sitt arbete under ledning av dåvarande minister Alfons Röblom. Energikommissionen har dock fortsatt sitt arbete efter Hållbart Initiativs ministeravhopp. Min förhoppning och övertygelse, som viceordförande i energikommissionen, är att kommissionen kan fortsätta vara en viktig kunskaps- och samarbetsresurs för den nya energiministern Harry Jansson och det nya ministerrådet för energifrågor inom landskapsregeringen. Energifrågorna behöver den fokuseringen. Energifrågorna står högt på mångas agendor i dessa dagar och har en helt annan betydelse och komplexitet idag jämfört med tidigare. En just nu högaktuell fråga som energikommissionen har på agendan berör skärgårdstrafiken och dess möjligheter till elektrifiering av färjlinjerna. Det handlar om insamlade fakta kring de tidsmässiga och tekniska förutsättningarna för elanslutningar vid en elektrifiering av skärgårdstrafiken. Eller kort sagt – Vad finns det för lågt hängande frukter för en relativt snabb övergång till elfärjor och vilka linjeval kräver lösningar på en lite längre sikt?

El-linfärjorna inom skärgårdstrafiken och speciellt Töftölinjen är identifierade som lågt hängande frukter om man ser på det rent eltekniskt. Kostnaden beräknas vara i storleksordningen 300 000 euro för den elanslutning som behövs för en elfärja på Töftölinjen. Detta för att ge en liten fingervisning på kostnader och möjligheter i praktiken. Ett annat intressant exempel jag vill lyfta upp är elnätet på Föglö. Föglö kan betraktas som en ”hotspot” när det gäller behovet av att stärka elnätet med tanke på framtida satsningar på elektrifiering av skärgårdstrafiken enligt de s.k. kortruttsplanerna.

En strategisk satsning vore en förstärkning av stamnätet på Föglö. Det skulle kunna ske i form av byggandet av ett nytt 45/10 kV ställverk. Idag saknar faktiskt Föglö någon sådan elstation – till skillnad från vad som är fallet i t ex Lumparland och på Sottunga. Det nuvarande jämförelsevis svaga elnätet på Föglö begränsar i hög grad utbyggnaden av mer vindkraft i kommunen samt att det alltså begränsar möjligheterna för ta i bruk elfärjor. Med lite framförhållning och planering tillsammans med elnätbolagen så skulle en sådan nätförstärkning bana väg för intressanta anslutningsmöjligheter för ett modernt eldrivet färjtonnage för kortrutten inklusive en plan B för Föglölinjen vilket skulle kunna vara en helt eldrivet mellan Svinö och Degerby. Jag tycker tunnelfrågan saknat momentum under senaste mandatperioden. Kort sagt den är lite lamt skött – så plan A med en tunnel till Föglö behöver få konkretare underlag i form av kärnborrningar. Jag är en stark förespråkare för en hållbar och smart utveckling av skärgårdstrafiken och vill därför nu – en gång för alla – ha tydligare underlag för att veta vad det kostar att bygga tunneln?

Det är definitivt bra att budgetförslaget har med ett anslag för genomförande av geotekniska och geologiska undersökningar. Går förslaget igenom eller ej – det skall nu alltså till att prövas här i lagtinget. Svaret från lagtinget kommer sannolikt att ha avgörande betydelse för fortsättningen i en mycket segsliten och långt utdragen fråga. Ska fasta Åland fortsätta planeras bli större med en fast förbindelse till Föglö?

Givetvis finns vindkraften med i budgeten. Ett led i att konkretisera planerna på havsbaserad vindkraft är samtycket till utarrenderingen av delar av landskapets allmänna vatten för en tid om högst 50 år. Jag ser fram emot landskapsregeringens fortlöpande samråd med finans- och näringsutskottet kring villkoren som utarbetas inför den offentliga konkurrensutsatta budgivningen. För att satsningen ska gå hela vägen och sjösättas så krävs en realistisk tidsplan och ett strategiskt tålamod hos alla inblandade. Så var står vi då tidsmässigt i konkurrensen med andra etableringar inom havsbaserad vindkraft? I Sverige finns det idag endast ett havsbaserat vindkraftprojekt som fått regeringens byggtillstånd. Det skedde i maj 2022 och projektet finns på den svenska sidan av Kriegers flak. Om allt går som planerat kan parken vara i drift runt 2028. Förutom dessa så finns just nu sju olika projektansökningar om storskalig havsbaserad vindkraft som svenska regeringen ska ta beslut om.

Så bästa lagting. Havsbaserad vindkraft inom Ålands gränser har fortfarande goda förutsättningar att lyckas boka sin effektplats i det nordiska elsystemet. Avslutningsvis vill jag säga att landskapsregeringen visar med budgetförslaget att man anammat utmaningen att skapa god grogrund för havsbaserad vindkraft. Detta gör man genom att tilldela projektet och berörda myndigheter nödvändiga kompetensresurser.

Tack Talman!

Tiden i parlamentet har lärt mej att ingenting är svart eller vitt. Ju mer fakta man har desto större är gråzonerna i de utmaningar och frågeställningar som vi tillsammans dagligen kämpar med. Det krävs kunskap, analys, samarbete och kompromiss för att nå framåt. Det har varit spännande, allmänbildande men också många dagar utmanande att få vara endel av den åländska politiken sedan valet 2019. En regeringsperiod präglad av pandemi, Rysslands anfallskrig i Ukraina, energikris men också ett färgsprakande och glädjefyllt 100 års firande av självstyrelsen som jag sent kommer att glömma. Det glädjer mej därför att det finns lite medel avsatta i budgeten även för nästa års självstyrelsefirande. Vår självstyrelse kan inte nog uppmärksammas gemensamt tillsammans med alla ålänningar och evenemang kring högtider utgör mötesplatser och ger goda möjligheter för småföretag att inbringa extra intäkter. Jag vill ge mitt varmaste stöd till minister Hambrudd som jobbat vidare med åländsk version av “den förlängda läroplikten” och ett kostnadsfritt gymnasium. Det betyder att det nu finns en avsikt i budgeten att göra läromedel och arbetsredskap helt avgiftsfria på gymnasieutbildningen samt att man fortsätter subventionering till de elever där utbildningen kräver att man har en egen dator. Det skall heller inte vara någonskillnad i kostnader om du väljer att studera på Ålands Lyceum eller Yrkesgymnasiet.

Minister Hambrudd har också sett till att det i budgeten finns medel för att få ingång projekt och utveckla ett lagstöd och för att tydliggöra kommunernas, myndigheternas och skolornas uppdrag i fånga upp det elever som faller mellan stolarna och blir att bara sitta hemma. Syftet är likande som syftet med den på finska sidans förlängda läroplikt som implementeras i fjol men detta blir i enlighet med en egen åländsk modell. Satsningar inom utbildningssektorn är framtidssatsningar och dessa åtgärder skapar likvärdiga förutsättningar oavsett om du väljer att gå på Ålands Lyceum eller Ålands Yrkesgymnasium och vi kommer på sikt få bättre koll på personer som av någon anledning väljer att hoppa av gymnasieutbildningen och “faller mellan stolarna”.

Jag tror på utformningen av det nya Landsbygdsutveckling programmet som erbjuder en mångfald av satsningar mot ett grönare jordbruk samtidigt som det finns fokus på ett aktivt och producerade lantbruk där kopplingen mellan förädling och odling är viktigt, precis i enlighet med det regeringsprogram som vi följer. Klimatförändringen i vår värld gör sig dagligen påmind och runt om i världen pågår just nu intensiva översvämningar samtidigt som torkan på andra platser påverkar den globala livsmedelsförsörjningen. Även spannmålsexporten från länderna kring Svarta havet hotas pga av Rysslands anfallskrig. Att säkra den inhemska produktionen av mat långsiktigt är i dessa tider oerhörd viktigt och ett sätt för Åland att ta ansvar i det kring som pågår. Programmet för 2023–2027 innehåller ca 42 miljoner euro (varav ca 15,5 miljoner är finansierat av EU). CAP-strategin kommer att lägga grunden för de kommande fem årens utveckling av landsbygden och produktivt jordbruket på Åland där vi strävar efter att håller en hög klass gällande djurvälfärd och miljöarbete. Inte minst inom det areal- och djurbaserade åtgärderna i strategiplanen finns ett flertal nya gröna åtgärder. I sammanhanget kan jag dock inte låta bli att trycka på vikten av lönsamheten inom jordbruket och att handeln har förståelse för producenternas situation. 

Trots att livsmedelspriserna i butik har höjts senaste tiden, t.o.m. är den största orsaken till en höjd inflation, är de som bonden får i handen i förhållande till vad handeln tar inte en tillräckligt stor del för att täcka alla ökande omkostnader som blivit under senaste tiden. Lönsamheten är a och o för ett livskraftig och hållbart jordbruk. Det är därför mycket viktigt att budgeten fortsättningsvis innehåller transportstöd till livsmedelsindustrins exporterande företag. Det gör att livsmedelsföretagen är konkurrenskraftiga och lättare får in åländska livsmedelsprodukter hos de stora kedjorna i Finland. Inom LBU programmet finns ca 1 miljoner avsatta för investeringar i solcellsanläggningar, MEN trots att det finns stödåtgärder måste det också finnas motfinansiering och då krävs likviditet på jordbrukarens konto för att kunna investera. LBU programmet innehåller även en hel del möjligheter till investeringar i projekt rörande vatten vilket jag applåderar och tror personligen att dessa investeringar kommer att prioriteras högt av odlarna framledes. Vattenbesparande åtgärder och bevattningsadammar är något man sett varit de absolut mest lönsamma investeringen inom jordbruket de senaste åren för att säkra tillfredställande skördenivåer och öka lönsamheten i odlingen. Det är precis sådana typer av investeringar som ska göras. Investeringar som är hållbara både ur ett miljö och klimatperspektiv men som även kan öka lönsamheten på sikt. De handlar om investeringar där pengarna kommer tillbaka. Just “investeringar i teknik som minskar vattenanväningen” som CAP strategiplanen innehåller är unik för Åland och jättebra att det finns med.

Jag är glad över att Landskapsregeringen klargör i budgeten hur viktigt vattentillgången är för jordbruket och därför bl.a. föreslår ett projekt för att utreda utbyggnad av bevattningsinfrastruktur på Åland. Man har generellt valt att prioritera energi och vattenfrågor högt i budgeten och avsatt en hel del externa medel för dessa projekt samt skrivningar om upprättande av ny vattentäkt samt investering i reservattentank vid ÅHS.

Jag vet idag att budgetprocessen består av många och långa både vardagar och helgdagar för att komma i mål med det förslag som nu ligger på vårt bord och som skall trygga ålänningarnas vardag. Det är ett stort jobb för tjänstemän och ministrar innan alla detaljer är på plats. Index- och lönejusteringar, ökade bunkerkostander samt materialkostnader belastar budgeten i stort. Det är en bekymmersam situation samtidigt tyckte jag minister Höglund under måndagens debatt förtjänstfullt redogjorde för hur landskapets avskrivningarna påverkar resultatet samt att likviditetssituationen i landskapet, trots världsläget, är på en tillfredställande nivå. Världens utmaningar är stora framledes men jag vägrar släppa min tro på framtiden och på Åland. Det finns mycket potential för Åland både vad det gäller förnybar energi, utbildning, arbetsmarknad, livsmedelsindustri, turism och sjöfart och det nya ekonomiska systemet som gynnas av ett blomstrande näringsliv. Jag tycker Landskapsregerigen håller kursen stadigt och tryggt framåt med den budget vi har i vår hand.

Åland är fantastiskt! Vi har faktiskt också en stark ekonomi. T.ex. så tog Åland sig igenom coronapandemin utan lån medan de flesta länder inte gjorde det och förstås att Åland är skuldfritt samtidigt som lyckas vi ha bättre service än många av våra grannländer – som alla byggt upp sin välfärd med lån. Till på det har Åland lägst kommunalskatt i hela Finland. Förstås måste det också nämnas att vi har stadig inflyttning och att antalet åländska företag ökar.

Mycket gott kan sägas och därför tycker jag det är synd att många fokuserar på att berätta hur illa ställt vi har det. Det skapar inte direkt någon framtidstro och det är vad vi behöver mer av nu: människor med framtidstro som ser möjligheter och vågar ta risker. Det är så nya framgångsrika idéer och företag skapas och genom det vår välfärd kan utvecklas. Det händer inte om det enda man får höra är att allt är katastrof, när vi de facto egentligen har det bra.

Men, jag menar inte heller att inget ska göras. Det farligaste man kan göra i en snabbföränderlig värld är att luta sig tillbaka och fortsätta som man alltid gjort. Vår kostnadsutveckling är oroande och vi står inför flera stora utmaningar. Men vi har alla möjligheter att ta oss ann dom. Så som vi ålänningar alltid gjort, och lyckats med. Vi måste bara fokusera rätt och det är egentligen på 3 övergripande saker:

1. Vi behöver fortsätta se till att erbjuda bra service och se till att Åland är attraktivt att bo på, besöka och driva företag på
2. Vi behöver göra det på smarta och kostnadseffektiva sätt – och förstås se över helt nya sätt för att uppnå samma eller helst bättre service på
3. Vi behöver se till att vi är konkurrenskraftiga och får in pengar nu och i framtiden

Därför tänker jag avsluta mitt anförande med att nämna några konkreta saker som finns i budgeten som uppfyller varje kategori och som gör Åland lite bättre:

Några satsningar som ger bättre service och gör Åland mer attraktivt:

• Vi gör gymnasieutbildningen kostnadsfri och vi kommer bygga upp en struktur som fångar upp ungdomar och ser till att dom inte blir sittande hemma
• Vi höjer grundavdraget och reseavdrag vilket ger mer över i plånboken för befolkningen. Det här gynnar också näringslivet då hushållens köpkraft ökar
• Vi jobbar för att förbättra flygtrafiken till och från Åland och vi kan bli pilotområde för ny flygteknik i form av elhybridsflyg

Några satsningar som bidrar med effektiviseringar och helt nya arbetssätt:

• Finansavdelningen har förstärkts och kommer under året förbereda inför det finanspolitiska ramverket – man kommer samtidigt ta fram relevanta nyckeltal och målsättningar – det här arbetet kan verka litet men är enormt. För att få allt på plats kommer nya effektivare arbetssätt behövas tas fram, annars kommer det inte att funka
• Som stöd i det här arbetet måste vi samtidigt förstärka Digitaliseringsenheten vilket vi gör med 3 tjänster. 1 produktägare och 2 tillfälliga utvecklar-tjänster. Att anställa utvecklare kan för vissa verka konstigt men det är rätt väg att gå. Vi måste jobba annorlunda med digitaliseringen. Vilket jag tror att alla förstår med tanke på hur många miljoner som slösats och hur långt efter vi ligger. Det sätt enheten jobbar på nu är kostnadseffektivare, det går snabbare, det bidrar med kompetens till förvaltningen och det kommer även att gynna den tech-branschen – en bransch som hittills varit missgynnad tack vare hur man tidigare jobbat. Jag ser fram emot att se vilka ringar på vattnet det här kommer att ge för hela förvaltningen – för det är ju inte så att de kommer sitta instängda på sina rum och knacka kod utan tillsammans med övrig personal jobba fram nya bättre lösningar som frigör tid och resurser. Det är vad digital transformering är och det här är första steget mot en modern och agil förvaltning.

Och slutligen, några satsningar som bidrar med mer inkomst till Åland:

• Vi vill samordna alla olika aktörer som jobbar med Ålands attraktionskraft och se till att vi har någon som bär huvudansvaret. T.ex. har vi ju målet om att bli 35 000 invånare inom 8 år men det är ingen som har ansvaret eller jobbar strategiskt och följer upp det på något sätt.
  Och vi behöver jobba mer strategiskt med den här frågan. Vi behöver bli fler och vi behöver framförallt kompetens till branscher som IT, sociala sektorn, vård och faktiskt även turism enligt ÅSUB. Hur får vi just dom personer med de kompetenser att flytta hit och att också deras eventuella familj hittar sysselsättning och trivs här?
• Vi fortsätter satsa på havsbaserad vindkraft och förstärker bland annat ÅMHM så att offentlig sektor inte blir en flaskhals i projektet. Tjänsten finansieras även via avgifter från vindkraftsbolagen
• Vi satsar vidare på utbildningen grit:lab som just nu har cirka 70 personer från hela världen som utbildar sig till utvecklare här på Åland, Det är en kompetens som det åländska näringslivet skriker efter och behöver för att kunna växa

Efter allt som sagts från den här talarstolen och i repliker borde det inte finnas mycket kvar att tillägga. Som lärare måste man säga allting minst tre gånger, men på olika sätt för att få så de korn av kunskap man vill förmedla till sina elever/studerande. Så med risk för att det blir en upprepning vill jag förmedla att jag är mycket nöjd över att budgeten inför en kostnadsfri gymnasieskola och att det ska vara likvärdigt oavsett om man studerar i lyceet eller yrkesgymnasiet. Det må vara ett sätt att lappa och laga eller ett system som saknar struktur. Men det oaktat är det positivt. Allt detta ska lagfästas i den gymnasielag som nu finns på lagberedningens bord. Eftersom alla partier värnar om utbildningen är jag övertygad om att systemet kommer att vara varaktigt tills det kan verifieras i laglig form.

Projektet “Gymnasium för alla” ska sen samordna och strukturera och ge hjälpa och de som inte hittat sin plats i vårt skolsystem. Här gav utbildnings- och kulturministern en bra beskrivning. Det gäller att hitta rätta och individanpassade vägar. Min erfarenhet är att det inte går att tvinga ungdomar till skola eller till arbetspraktik om de själva inte har motivationen, man kan leda till vatten men inte tvinga någon att dricka. Ibland måste man ha tålamod och låta den unga mogna.

Att bolagiseringen av Högskolan på Åland satts på paus innebär inte att man vill begränsa högskolans självständighet. Ett aktiebolag är inte saliggörande för självständigheten, ägaren är densamma och Svante Fagerlunds utredning visar att det krävs riksdagslagar för att garantera momsfrihet. Jag vill hänvisa till Janne Holméns artikel ”Ålands högre utbildning” i Fredsinstitutets utgåva ”Styr ålänningarna sitt öde? Den beskriver problematiken.

Jag och vi borde varje dag tacka försynen för att just vi dragit högsta vinsten i livslotteriet och fått födas på en plats som denna. Där vi fritt kan uttrycka vår åsikt, där vi har det materiellt bra och det finns ett skyddsnät om/när vi råkar i svårigheter och kan leva i tryggt i en demilitariserat och neutraliserat område. De generationer som lever och verkar på Åland i dag tar i mångt och mycket demokrati och självstyrelse för given. Det är ett faktum att självstyrelsen är en konstruktion som inte går helt i linje med Finland förvaltningsprinciper. Vi oroar oss med rätta över klimatförändringar och decimering av biologisk mångfald och bör på alla sätt verka för att rädda vår jord, men vi borde också på samma sätt oroa oss över vår självstyrelse och hitta strategier att utveckla den. Att vår självstyrelse förtvinar är inte bara en fråga för lagtinget och landskapsregeringen utan för hela Åland och alla dess inbyggare. Självstyrelsens livskraft påverkar allt, för att nämna några områden: välfärd, näringsliv och arbetsplatser.

Vårt Åland är en bra plats, kanske den bästa i världen. Visserligen finns det de – båda unga och äldre – som mår dåligt, men de flesta mår bra. Vi lever länge – vi kan se fram mot att bli 83,8 år (jag har ungefär 10 år kvar). Landskapet har inga lån. Vi har en driftig befolkning och mer än 2000 företag. Arbetslösheten är låg – just nu 4 %. Vi får inte – för kommande generationers skull – gräva ner oss i eländesdiken och dysterhetsförutsägelser. Visserligen ska vi lära oss spara mer, konsumera mindre, spara energi, inte nöta på resurser, bry oss om vatten, naturresurser, flora och fauna – men detta är positivt och hälsosamt. Vi kan, vi vill och vi ska hitta vägar framåt!

I detta anförande ska jag resonera runt en fråga som ställts många gånger under de senaste årens remissdebatter:

Hur ska vi få bukt med budgetunderskotten och få största möjliga kontroll över Ålands ekonomi?

Med tanke på det allvarliga läget i vår värld, när många lampor blinkar rött, så är nog det den viktigaste uppgiften att lösa, tillsammans med klimat- och miljöfrågorna – alltså att få bukt med budgetunderskotten och uppnå konjunkturutjämnande överskott igen. I alla dessa frågor är vi förstås mycket beroende av omvärlden men vi kan och ska göra mycket själva lokalt.

Det nya finansiella ramverket med rullande kostnadstak och överskottsmål, som finansavdelningen förbereder, kommer att ha stor betydelse i detta arbete.

Frågan är, måste vi skära i välfärden? Svaret är, kanske, men inte nödvändigtvis. Många faktorer spelar in. Det kan räcka med ekonomisk återhållsamhet, kloka prioriteringar, kostnadsminskande effektiviseringar och olika intäktshöjande åtgärder. Utan sådana insatser är välfärden hotad.

Riktigt enkelt uttryckt – för att trygga välfärden framöver måste det komma mer pengar in i kassan än vad det rinner ut. Hur vi stärker balansräkningen.

Det positiva är dock att Åland i grunden har ett mycket gott utgångsläge i jämförelse med de flesta andra. Vi är skuldfria med en hyfsad likviditet trots det stålbad vi gått igenom.

Fru talman!

För att framöver lyckas vända de negativa trenderna krävs för det första: en positiv självuppfyllande profetia (Vi ska klara det!), för det andra: långsiktiga lösningar (Vi ska tänka 3 år och framåt) och för det tredje: ett oegoistiskt samarbete över partigränserna (Viktiga strategiska beslut måste bära över flera valperioder). Målsättningen ska vara att ålänningarna ska ha minst samma förmåner som befolkning och företag i Finland.

I ett 7 minuters anförande hinner jag inte gå in på så många detaljer så jag fokuserar på en av mina gamla käpphästar: Rensa bort överdriven och onödig byråkrati! Det är ingen quick fix men är efterlängtat och kommer på lång sikt att få stor betydelse för att stoppa förvaltningsexpansionen och förändra förhållandet mellan offentligt och privat anställda som är ett måste.

Om vi målmedvetet bekämpar onödig byråkrati så sänks kostnaderna både för samhällets administrationsapparat och för näringslivet och medborgarna. Vi får en Win-Win-Win-effekt som till på köpet skapar tillväxt, som självklart ska vara hållbar. Det får alla ålänningar nytta av på sikt. Enklare rutiner och mer pengar i plånboken

Det handlar om förbättrad konkurrenskraft, inte bara internt, utan externt, så att åländska företag kan exportera mera och växa utanför Åland – att bytesbalansen påverkas så att skillnaden mellan vad som produceras och vad som förbrukas inom Åland ökar. Företagens vinster ökar och skatteintäkterna ökar och med ökad hållbar tillväxt kan vi trygga både landskapets och kommunernas ekonomier.

Fru talman!

Överdriven byråkrati och kontroller är företagens gissel nr 1. Vi kan inte själva direkt påverka allt men vi har en självstyrelse som ska kunna utnyttjas för ändamålet. Inom all vår egen behörighet kan vi själva lagstifta och reglera på enklast möjliga sätt. Och vi ska också alltid ta tillfället i akt att påverka staten och EU när dom blir överambitiösa.

Jag hävdar att generell byråkratikontroll borde införas i hela samhällsapparaten – från regeringskansliet ända ner till minsta myndighet och landskapsägt bolag. I lagstiftningen ska byråkratikontroll vara lika naturlig som hänsyn till jämställdhets- och miljöaspekter. Varje ny lag, varje förordning, varje reglemente, varje beslut ska checkas och åtgärdas och rensas från onödig byråkrati. Jag har inte sagt något om skattegränsen, men självklart är den vårt besvärligaste byråkratiska hinder och regeringens största huvudbry. Jag har heller inte sagt något om digitaliseringen, men självklart är den en av de viktigaste verktygen i kampen mot onödig byråkrati.

Till sist, fru talman!

Det är mycket bra att regeringen Thörnroos har haft – och har – is i magen och vågar hålla i gång samhällsmaskineriet. Vi ska hjälpa de svaga och utsatta genom dåliga tider – det vinner alla på. Det krävs mod för att göra det, vilket vår regering visar.

Arbetet med att på kort och lång sikt satsa på välmående och framåtrörelse i det åländska samhället är rätt väg att vandra. Den breda vägen är faktiskt den smala!

Kommer snart.