””Framgångsrikt klimatarbete kan inte enbart bygga på högt satta mål och visioner. Det måste bygga på dialog, delaktighet och kunskap. ”
Landskapsregeringens klimatmeddelande är ett omfattande och ambitiöst dokument. Med sina drygt 120 sidor inklusive bilagor vittnar det om ett stort arbete och ett genuint engagemang i klimatfrågan från landskapsregeringen. Från Centergruppens sida vill vi ge både lite ris men också ros. Mycket är bra, genomarbetat och viktigt.
Samtidigt måste vi vara ärliga. Visionen om att Åland ska vara klimatneutralt år 2035 är ett mål som vi från Centerns lagtingsgrupp har svårt att se som realistiskt – även om vi naturligtvis delar ambitionen om att minska utsläppen och ta ansvar för världens klimatförändringar.
Den globala medeltemperaturen har ökat med cirka 1,1 grader sedan förindustriell tid. De senaste tio åren har varit de varmaste som någonsin uppmätts. Ingen, absolut ingen, kan förneka att klimatförändringarna existerar. Det gör de. Och de måste tas på största allvar. Orsaken till temperaturökningen är mänskliga aktiviteter, främst genom utsläpp av växthusgaser vilka otvetydigt orsakat den globala uppvärmningen.
I klimatmeddelande står det “Ett framgångsrikt klimatarbete kan inte bygga enbart på högt satta mål och visioner. Det måste bygga på dialog, delaktighet, kunskap – och realism.” Det här tycker vi från Centern är en klok och välformulerad mening i sammanhanget.
Ser man klimatmeddelandet ur jordbrukets perspektiv finns det skäl till eftertanke. Jordbruket framställs i delar av dokumentet som en betydande utsläppskälla och kan uppfattas som en klimatbov i sammanhanget. Samtidigt är jordbruket en grundförutsättning för livsmedelsförsörjningen, tillika vår beredskap. Åland är dessutom en betydande producent av flera grödor av den inhemska livsmedelsförsörjningen, vilket naturligtvis medför klimatpåverkan. Åland har en ovanligt levande landsbygd och ett brett förädlingskluster i förhållande till sin ringa storlek. Detta är både betryggande ur en beredskap synvinkel och berikande för ålänningar och besökare som har tillgång till ett brett utbud av lokala produkter att äta och njuta av samtidigt som vi har en rik matkultur att visa upp till besökare.
Därför måste frågan ställas: Hur ska utsläppen inom jordbrukssektorn minska i praktiken?
Det finns verktyg – som att räkna in kolbindning i mark – och de är viktiga. Men det räcker inte med teoretiska modeller. I dag går i princip alla traktorer på diesel. En modern traktor kostar omkring 100 000 euro. Att tro att jordbrukets maskinpark inom tio år skulle vara klimatneutral det är högt uppsatta mål och det ser vi inte från Centerns sida som realistiskt. Detsamma gäller specialodlingen – att den skulle kunna bedrivas helt klimatneutralt inom ett decennium är ett önsketänkande snarare än en verklighetsförankrad prognos.
Därför har Centergruppen svårt att se hur målet om klimatneutralitet 2035 ska kunna uppnås inom jordbrukssektorn men även inom andra relevanta sektorer, åtminstone med de förutsättningar som råder i denna dag.
Samtidigt vill vi tydligt lyfta fram det positiva arbete som görs. Vi välkomnar och applåderar den rapport om kolsänkor som Högskolan på Åland tagit fram. Den visar att Åland har potential att binda in ytterligare cirka 77,7 kiloton koldioxid per år genom bland annat förbättrad skogsskötsel, förlängd omloppstid, beskogning, långliggande vall, fånggrödor, gröngödsling och anpassad skötsel av torvmarker. Det motsvarar ungefär 50 procent av Ålands årliga växthusgasutsläpp.
Men även här måste de praktiska frågorna ställas: Vem ska bära kostnaden? Är det producenterna? Är det konsumenterna? Eller ska samhället gemensamt ta ansvar för den klimatnytta som skapas?
Klimatmeddelandet tar även upp frågan om en åländsk klimatlag. Många länder och regioner har valt att lagstifta på området, och slutsatsen i meddelandet är att även Åland bör göra det. Här vill Centergruppen vara tydlig: ett klimatlag har aldrig varit någon prioriterad fråga för oss utan vi har alltid förespråkat vägen där marknaden fått styra. Vi tycker att ett klimatlag är mer symboliskt än vad det verkligen gör nytta och sådan lagstiftning är inte den som vi ensamma högst prioriterade. Däremot ser vi att alla närliggande, demokratiska länder runt om oss viktar klimatarbetet högt och inför egna klimatlagar. Eftersom området hör till
självstyrelsens behörighet kan vi med de argument som förs fram i klimat meddelande gå in för en egen klimatlag.
Vår bild, särskilt efter att ha studerat den finska klimatlagen, är att den riskerar att bli både symbolisk och byråkratisk. Finland har satt målet för klimatneutralitet till 2035, Sverige till 2045. Att Åland – med sin näringsstruktur och sitt jordbruk – skulle nå samma mål som Finland nu visionerar om är något vi förhåller oss skeptiska till, inte av ovilja utan av realism.
Skepsisen handlar om genomförbarhet, om oklara beräkningsmetoder och om risken att ambitionerna överstiger den praktiska möjligheten.
Samtidigt ser vi att klimatarbete fungerar bäst när det är konkret och tekniskt förankrat. Ett gott exempel är samarbeten inom sjöfarten där smartare tekniska lösningar – som effektivare pumpsystem – minskar utsläppen och samtidigt stärker konkurrenskraften. Eller när solceller på lagertak försörjer produktionsanläggningar med förnybar energi. Här visar företag, internationella rederier att klimatnytta och lönsamhet kan gå hand i hand. Och det är alla typer av sådana projekt som Centern applåderar: praktiska, tekniska och ekonomiskt hållbara åtgärder, i nära dialog med näringarna.
Avslutningsvis talman, vill vi betona att Centergruppen står bakom ett aktivt och seriöst klimatarbete, det är viktigt för långsiktiga politiska beslut. Men för att lyckas måste målen vara realistiska, åtgärderna förankrade och ansvaret rättvist fördelat och det måste finnas ekonomiska incitament för både företag och privatpersoner.
