Liz anförande om EU-konvention gällande vägmärken och signaler:
Talman,
Jag vill börja med att säga att jag i grunden ser positivt på att man inom Europa försöker standardisera vissa saker. Det finns ett stort värde i att vi känner igen oss, inte minst i trafiken. När vägmärken ser likadana ut och följer samma logik blir det enklare och tryggare att röra sig över landsgränserna och olika samhällen.
Det här är, enligt min mening, ett exempel på när europeiskt samarbete fungerar väl jämfört med andra sammanhang, här syftar jag på jordbrukspolitken där förhållande mellan södra europa är helt andra än här och politiken måste anpassas efter de förutsättningar som råder. Men vissa saker vinner på att likriktas. Det kan handla om praktiska lösningar som gemensamma telefonladdare, men också om sådant som trafikmärken och skyltning. Det underlättar vardagen och skapar tydlighet.
Men, talman, det finns också en annan sida av detta.
Om jag sätter på mig evenemangsglasögonen, eller kanske skördefestglasögonen, så ser jag också ett värde i att en plats får uttrycka sin egen identitet. Skyltar handlar inte bara om regler och information. De kan också bidra till att visa vad som är unikt med en plats, ett område eller ett evenemang.
Därför tycker jag att det är viktigt att vi på Åland även i fortsättningen behåller möjligheten att bevilja tillfälliga undantag för skyltning, särskilt i samband med evenemang, skördefester och liknande arrangemang.
Gårdsbutiksskyltar och annan lokal skyltning har i dag blivit mer standardiserade, och det kan förstås finnas goda skäl till det. Men vi får inte standardisera bort det lokala uttrycket helt. För Åland är det viktigt att det även framöver finns en möjlighet att låta evenemang och lokala sammanhang synas på ett sätt som passar platsen.
Eftersom vi har egen lagstiftning på det här området vill jag därför rikta en tydlig önskan till landskapsregeringen och till lagtinget: att i sammanhanget inte ändra eller ge bort den möjligheten.
Låt oss gärna ha en skyltning som är tydlig och igenkännbar i hela Europa. Men låt oss samtidigt bevara möjligheten att vid särskilda tillfällen göra undantag, så att Åland också kan visa sin särprägel, sin identitet och sina evenemang. Tack, talman.
